Finding my way home.

Inatt sov jag faktisk hemma för första gången på, ja, så länge sen som det var jag lämnade min lägenhet. Men sova ensam i en lägenhet där det inte bor någon annan än jag, det var en evighet sen. Jag stängde på jobbet och skulle upp tidigt imorse och vikariera i Sollentuna, så att åka in till stan och sova hade bara känts onödigt. Plus att parkeringsletande inte är en favorit.

Hur kändes det då? Jag tog mig själv på utmattning. Först satt jag och tittade på film och knaprade kex med cheddarost och fikonmarmelad. Sen övergick jag till surfning á la meningslöst och ägnade mig åt det tills det inte fanns något val än att stupa isäng då ögonlocken inte längre höll vad de lovade. Men det var skönt att sova. Sov nästan hela natten i sträck. Hade en armincident, jobbigt där det sker. Min arm somnar så totalt att den värker istället och det känns som att den inte sitter där den ska. Jag sover på armarna och stoppar blodblödet, är riktigt läskigt när det händer. Men förutom det så sov jag ordentligt i ca. 6 timmar. Någolunda mycket sömn, kan ju inte ställa för höga krav på en gång...

Det var kul att vikariera idag. Gillar äldre elever också. Alla är inte helt påverkabara, men får säga til både 3 och 64 gånger innan budskapet går fram. Men av någon märklig anledning tycker jag att det är kul ändå. Kanske att jag valt rätt yrke då?

I veckan drar arbetet med c-uppsatsen igång till 200 %. Mycket som ska göras. Ska även hinna med po-dag, träffa ky-tjejerna, fixa naglarna och förhoppningsvis hänga med lite annat löst folk.

Andra inlägget för denna gång. Går framåt.

/N